söndag 9 oktober 2011

TACKSÄGELSEDAG


(Temat för dagen är "Lovsång", och det är inte svårt att brista ut när man ser sådant här!)

Tacksägelsedagen - förr, och på en hel del ställen även idag, en av kyrkans "större" dagar. Man firade och firar helt enkelt årets skörd. Tackar Herren för allt han låtit jorden ge, som ska försörja familj och bygd till nästa skörd.

Idag är kanske inte det med skörd känns helt aktuellt för många (men du som har trädgård? Några äpplen och så har du väl fått?)

Vad ska vi tacka för då? Har alla något att tacka för? Varför ska vi alls tacka?

När det gäller vad vi ska tacka för är det väl ändå en oändlighet att "gräva" ur? Att du är vid liv. Att du har mat på bordet och en säng att sova i. (Eller att du fick sova ifred i portuppgången i natt, som en hemlös bekant sa' vid en diskussion för några år sedan...) Din familj. Dina vänner. Dina djur. Att du såg den där underbara blomman eller hörde musiken som gav så mycket just då.

Min dag började med en djup känsla av tacksamhet när hundarna och jag kom ut strax efter 8 till en morgon med frost i gräset, hög klar luft och solsken över gångvägarna. Kanske inget att yvas så mycket över enligt alla, men det tycker jag.

I mångt och mycket kan jag nog i andras ögon ses som en som inte har så där väldigt mycket att vara tacksam över alltid. Ingen familj, dålig ekonomi, inget arbete mm mm. Men då ser de kanske väl mycket till det som numer verkar vara det enda som räknas för att man ska kunna vara "lycklig" och "lyckad": karriär, välartad familj, resor osv.

Och visst, det finns en hel del som väl saknas i mitt liv, men vad är det som därmed säger att det inte finns saker att vara tacksam för? Mannen jag nämnde ovan, som tackade för att han fått sova i fred i en port, påpekade även att: "Har man fåt en klunk av polarens flaska så är väl det nå't att vara tacksam för!"

Båda uttalandena kom han med när jag en gång hamnade i en pratstund om något biskop em Martin Lönnebo skrev om i en av sina böcker. Biskopen påpekade hur viktigt det kan vara att avsluta var dag med att faktiskt tacka för något. Att hur eländig och besviken på livet man än känner sig verkligen anstränga sig att hitta något man faktiskt är tacksam för. Och det finns alltid något! Biskop Martin menade att vi bör öva oss i att finna glädjen i det lilla, om jag förstod honom rätt, för det är ofta där den riktiga glädjen finns.

Jag vet inte vem som ska tillskrivas citatet, men någon har påpekat att "De bästa sakerna i livet är gratis!" och det är så sant. Jag tror faktiskt att man lever lyckligare (och i mångt och mycket bättre) om man kan gå ut en morgon och glädjas åt hur naturen ser ut, snarare än att hasta iväg för en förmiddags shopping av det senaste nya och inte se sin omvärld.

Gud ger så otroligt mycket, alldeles gratis, att vi egentligen borde gå genom hela livet med ständig lovsång på våra läppar. (Ok - sjung inombords då om du tycker din röst passar bättre för det:)) Naturligtvis kan vi vara tacksamma även för prylar och kläder och sådant, jag menar bara att det finns så mycket mer, utöver det rent materalistiska. Kanske att man snarare kan tacka för att man har möjlighet att skaffa sig det man vill ha, mer än själva saken?

Själv tackar jag idag alldeles särskilt för att jag gick till vårt grovsoprum precis när jag gjorde i fredags. Jag skulle bara slänga en kudde som djuren med gemensamma krafter tagit kål på. I rummet hittade jag en riktigt rejäl dunjacka! Hel (även blixtlås), rätt storlek, behöver bara några varv i tvättmaskinen. Jag har funderat en del på hur jag skulle få möjlighet att skaffa en riktigt varm jacka, helst av det mer praktiska slaget med många fickor och så, för vinterns hundpromenader. Och som min tro ser ut så har Gud naturligtvis hört mina tankar och skickade ner mig med kudden i alldeles rätt tid. (Precis som jag gick en tidigare "ogådd" stig i skogen förra hösten och hittade ett par allvädersstövlar...)

Jag tror att vi alla mår bra av att då och då vara lite ödmjuka och faktiskt tacka för det vi har! Att glädjas åt en vacker höstdag, även om ekonomi är usel eller annat är jobbigt. Jag tror att vi mår väldigt mycket bättre om vi, som biskop Martin föreslår, var dag ser åtminstone en enda sak att tacka för.

Så må det vara årets skörd, en upphittad jacka, en vacker blomma, möjligheten att köpa den senaste telefonen, eller en ostörd natt i en port...

Tacka Herren, ty Han är god!

Allt gott!
Eva

2 kommentarer:

Anonym sa...

Ramlade in här och blev jätteberörd av din fina text - tack :) /Joakim

Team Nelson / Ordringen. sa...

Det är gratis att gå in och läsa här. Det är nåt att vara tacksam för, tycker jag.

The moon belongs to everyone,
The best things in life are free.
The stars belong to everyone,
They gleam there for you and me.
The flowers in spring, the robins that sing,
The moonbeams that shine, they're yours, they're mine.
And love can come to everyone,
The best things in life are free.

Kunde inte låta bli att skicka med texten, som du refererade till i inlägget.
Ulf