söndag 3 februari 2013

"Men ALLA...




...tycker ju. Vill ju. Gillar/ogillar ju"

Det är något jag funderat på en hel del, det där som av en del anses vara typiskt svenskt - att "alla" tycker/tänker/vill samma saker.

Kommer ni ihåg programmet "Världens modernaste land" som Fredrik Lindström gjorde? Där konstaterade han att vi i Sverige ofta är alldeles väldigt snabba på att anamma nya idéer. Allt ifrån tekniska innovationer till politiska idéer tar vi gärna till oss först av alla. Och så slår vi oss för bröstet och tänker att vi är så "med" och bra...

Och visst ÄR det en hel del bra med detta att "ligga i framkant" med en massa nytt, men jag tycker också att det ställer till en del...

Vad gör det t.ex. med det som brukar kallas "kritiskt tänkande"? Jag tänker ofta på det i hundsammanhang. Där dyker det då och då upp någon som blir i det närmaste "guru". Plötsligt ska ALLA göra som den personen säger. Tills det dyker upp en ny...

Fredrik Lindström raljerade lite över detta i sitt program. Med en hel del ironi antydde han att han nog tyckte att "svensken i gemen" är ganska fånig i sitt jagande efter att vara "inne" och "med" och "up-to-date". Jag tycker han har helt rätt där.

Jag får bra ofta höra att jag är "konstig" som trivs ganska bra med att bo själv med mina djur. Att jag gillar vintern bättre än sommar har många svårt att förstå, senast igår var det en som sa' att "Det menar du ju inte egentligen ! Det är ju bara något du säger!" (Nej, det är det inte...) Och VARFÖR lyssnar jag i hundsammanhang fortfarande mer på Anders Hallgren än på Cesar Milan? C.M är ju "modern"!

För några år sedan hade jag ett kul samtal med en person jag ganska ofta möter med hundarna. Hon skulle åka och köpa en ny soffa. Inte för att den hon hade var sliten eller att hon var less på den eller så, men för att den var en "vanlig" soffa och nu hade ju alla mycket bredare/djupare soffor med utskjutande divan. Så det måste ju hon också ha... "Varför?" var min fråga. "Du har en soffa du trivs utmärkt med, VARFÖR belasta kreditkortet med en massa tusenlappar för något du egentligen inte vill ha?"

"Men alla andra..." var svaret jag fick.

Detta skrämmer mig! Jag tycker inte alls att vi ska vara stolta över att svenskar så gärna tar till sig allt nytt och vill vara så "inne" och "moderna"! Tvärtom snarare.

Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Vart tog självförtroendet vägen? Att vara så osäker så att man aldrig vågar göra som man själv egentligen vill, utan bara göra som man tror att alla andra kommer att göra? Är det något att yvas över?

Just denna tid på året märks svenskens vilja att vara "rätt" extra väl tycker jag. Jag har för länge sedan tröttnat på Melodifestivalen och ser inte mer än möjligen sista minuterna av stora finalen för att se vilket land som vinner. (Men jag unnar alldeles väldigt gärna de som gillar sådant att få de TV-timmarna, tro inget annat!) Vem som ska få representera Sverige där kan man ofta se på kvällstidningarnas löpsedlar flera veckor före vår final: Den som får flest rubriker, den som tidningarnas reportrar tycker bäst om och därmed skriver mest om vinner. För den som är mest omskriven "måste" ju vara bäst så då röstar "alla" på den artisten...

Nu skulle ju förmodligen de allra flesta protestera mot det jag skriver, men då vill jag att man tänker en gång till. Tänk på alla de unga flickor som nära på svälter sig till döds för att se ut som "alla andra". De unga som rånar andra på mobiler eller jackor för att just det märket ska ju "alla" ha. Eller de föräldrar som skuldsätter sig för att köpa till sina barn eller resa eller så för att "Det gör/har ju alla andra".

"Men du är ju så stark som inte bryr dig!" sa' en bekant nyligen. Nää - jag känner mig sannerligen inte särskilt stark eller tuff eller så. Men jag har oerhört svårt att förstå mig på det där att bara "göra som alla andra" och inte gå efter vad man själv tycker och tänker.

Förmodligen skulle vi slippa en del problem om fler tänkte efter själva och inte bara följde vad "alla andra" gör. Jag brukar tänka på det när det dyker upp "larm" på kvällstidningarnas löpsedlar, väldigt ofta är det om något som "alla" tyckt vara väldigt bra några månader tidigare...

Jag tror att väldigt många av våra problem med utbrändhet, stress och oro skulle försvinna om vi slutade vara så vansinnigt måna om att vara "inne" och "som alla andra". Om vi slutade snegla på grannens nya bil eller semesterresa och tänkte på vad vi själva verkligen vill. Göra, köpa det vi verkligen har lust till och inte bry oss så mycket om att imponera på andra.

Världens modernaste land? Kanske. Men i mångt och mycket kan vi nog ta pris som världens "räddaste" land också.

Allt gott!
Eva