måndag 11 augusti 2014

Den smala vägen





(Bild lånad, via google bilder, från running4success.wordpress.com)


Denna veckans evangelietext kommer i gällande årgång från Matteus evangelium, kap 7 vers 13-14 som är en del av Bergspredikan.

Jesus sade: Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Jag tror att om man verkligen skulle "fråga ut" människor så skulle detta vara bland de verser som människor har allra svårast för i Bibeln. Det av flera skäl.

De här verserna läses av många som ett bevis på att kristen tro och kristna "ska" vara tråkig och allmänt livsförnekande. Att Gud skulle kräva så mycket av oss människor att bara säck och aska, aldrig fest och glam, kan tillåtas. Och visst - det har funnits/finns rätt gott om kristna som agerar så, men jag tror inte alls att det är Guds vilja. Se på Jesus, han var bra ofta på fest hos olika vänner!

Så tror jag också att dessa verser kan vara särskilt provocerande i dagens samhälle.....

Om man ser sig omkring idag, det räcker faktiskt med att titta på reklam i reklamblad, tidningar, TV, så är det i väldigt hög grad "quick fixes" som gäller. Det ska gå fortast möjligt att göra, bli, få det man önskar, vare sig det gäller att tvätta fönster, banta, uppfostra din hund, tjäna pengar eller något annat.

Och alla ska springa åt samma håll, på den breda och enkla vägen där du inte behöver anstränga dig alls helst.

Jag ser mig själv som rätt lat och bekväm. Jag kan tappa tålamodet bra snabbt om jag inte förstår och lär mig något på "5 röda". Jag har inte den bästa karaktär när det gäller att börja eller sluta med något som jag borde/inte borde göra.

Men.....

Jag är också rätt (hrkl.....) envis! Och dessutom lätt att tråka ut, så är det något som är FÖR enkelt så tröttnar jag garanterat tämligen omedelbart.

Därför föredrar jag faktiskt en väg som den stigen på bilden här ovan. En väg som innehåller både ljus och mörker. En väg där man får se sig för lite var man sätter fötterna när man går den. Om jag tänker efter och är ärlig så föredrar jag oftast den framför en 6-filig autoban.

I mitt fall gäller det då givetvis tron, som faktiskt inte alltid är rakt igenom enkel och "gullegull" som en del vill göra den till. (Läs just Bergspredikan som verserna ovan är hämtade ur. Jag blir lika förvånad, och ibland rätt undrande, var gång någon säger att det är deras favorittext i Bibeln. Om jag frågar lite närmare brukar det visa sig att det är "Den gyllene regeln" ...allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni också göra dem...." 7:12 som folk tänker på. Bergspredikan i sin helhet är oerhört "tuff"......) Men det gäller också annat.

Jag har, som den som läst min andra blogg vet, sedan 5 år en s.k. "problemhund" av rasen amerikansk cocker. Väldigt många har kommit med väldigt många olika råd av "quick fix" typ när det gäller arbetet med honom.... Men jag föredrar att ta det i lugnare takt, med mer långsiktiga mål.

Det gäller också det att göra det enkelt för sig genom att "hänga på" diverse trender, tycka som alla andra för att det är "rätt" i alla fall för stunden, hänga på i fördömanden eller jubel över det ena eller andra som anses "PK" just nu.

Sådant är jag sällsynt dålig på.....

Vad gäller min kristna tro så handlar den här smala vägen om att försöka finna ut vad Gud egentligen tänkt sig är gott för människan och så försöka att tillämpa det i mitt eget liv. (Finns väldigt mycket jag inte kommit särskilt långt med.....)

Vad gäller livet i det sekulära samhället handlar det för mig om att tänka själv. Att finna ut vad jag själv tycker/vill ha. Ofta är det naturligtvis så att tron visar sig även där.

Jag går ofta på magkänsla, den där första tanken att "SÅ tycker/tänker/vill jag". Men väldigt ofta kommer tankarna "Men tänk om.....". Det finns områden och enskilda saker där jag funderat i mycket, mycket lång tid och ibland t.o.m. försökt övertyga mig själv att tycka tvärt om, för det vore så mycket enklare när nu "alla andra" (eller i varje fall en sekulär majoritet) tycker så. Det brukar aldrig fungera.....

Den smala vägen är inte enkel! Den kan innebära att du blir mer eller mindre "paria" i vissa sammanhang. Du riskerar att känna dig utanför, märka hur du undviker att tala om vissa ämnen för att inte riskera rena gräl och uteslutning. (Men du kan naturligtvis också ofta hitta likasinnade!)

För mig är det dock inte riktigt något val. Jag kan helt enkelt inte svika min magkänsla och göra om mig, för då skulle jag inte längre vara den Gud har gjort mig till. Jag fortsätter allt att försöka lära mer om den smala väg som Jesus talar om, och jag fortsätter att vara den där "konstiga och rätt tråkiga och definitivt omoderna" som motsätter sig en hel del av det som anses självklart idag.


Jag tror nämligen fullt och fast på att det faktiskt är den trånga porten och den smala vägen som leder till livet! Och det vare sig du hoppas att den vägen leder till en evighet med Gud eller bara till ett världsligt liv där du är ärlig mot dig själv och det du tror på.

Allt gott!
Eva


Inga kommentarer: