fredag 24 november 2017

Semlor i november?





Nu har det blivit lite tid mellan igen (o jag har 2 föredrag i lärjungaskolan att skriva om...) men det är så denna blogg fungerar - jag skriver "när andan faller på".

Semlor ja... Fettisdagsbullar är ju ett annat namn på sådana, o då funderar jag - nästa fettisdag infaller den 13 februari 2018 så hur kommer det sig att dessa fyllda bullar finns på närmaste ICA redan den 13-14 november? 3 månader i förväg?

I-landsproblem o inget att bry sig om säger de flesta. "Låt folk äta semlor när de vill, det behöver väl inte du lägga dig i, du slipper ju om du inte vill!". Jo, självklart kan jag tänka så också men...

Jag tycker faktiskt att en del sådant här, som semlor i november, kräftor året om, must som byter namn o väl snart har ett för varje helg, är en del i något större. Något större som faktiskt ÄR ett problem.

Samma dag som jag ser semlorna i affären läser jag om mordet på Tuva i norra delen av landet. Den 19-åriga tösen som mördades i maj i år o sedan dumpades i en sjö. Det är på väg mot rättegång mot hennes pojkvän. En pojkvän som, enligt hennes dagbok, helt klart inte kunnat ta ett nej. Några dagar senare börjar me too-rörelsen verkligen explodera med den ena förskräckliga berättelsen om övergrepp efter den andra. Berättelser om övergrepp från män o kvinnor som inte kunnat förstå/velat ta till sig ett nej. I samma veva hör vi också en man som det sannerligen inte verkar gå någon ekonomisk nöd på beklaga sig över att han, personligen, inte får så mycket tillbaka i relation till vad han betalar in i skatt. En man som helt klart inte lyckas vara nöjd o glad med att leva ett gott liv med det han ändå har.

Jag kopplar faktiskt ihop allt det med semlorna!

I den era av "me, myself and I" som vi levt i under rätt många år nu är det inte förvånande, vare sig det ena eller andra. Så mycket inom reklam o annars går ut på att tillfredsställa sig själv i första hand, typ reklamen som talar om att "Din viktigaste relation är den till dig själv" eller "DU är värd det!" o alla tips o råd om "egentid" o liknande. O visst är det viktigt att också ta hand om sig själv, det säger jag inte emot alls, men när det verkar bli närmast det enda som gäller?

Rätt länge har ju debatten/talet om s.k. curlingföräldrar/curlade barn rullat. Jag har ofta undrat, lite med förskräckelse, vart det ska leda det där att så pass många barn så sällan får höra ett nej. Ett barn som får bestämma om allt från mat till vad det ska ta på sig (glömmer aldrig berättelsen från dagiset om barnet som kom i baddräkt mitt i vinter för att mamman tyckte tvång var fel...) - hur ska det barnet klara vuxenvärlden? Hur ska det barnet kunna hantera om någon säger nej?

Jag tror på fullt allvar att detta att "Vill folk ha semlor så ska de få semlor!" är en del i det som också ger övergrepp i den mängd som de olika me too-uppropen nu berättar om. Om vi lär oss att vi aldrig ska behöva vänta på något, aldrig behöva längta efter något, hur ska då folk kunna förstå o acceptera att det inte gäller om du vill ha sex? Visst, att vilja äta en semla eller att ha vilja ha sex kan ses som väsensskilt men det är ju samma mekanism bakom - jagvill o då ska jag.

Jag funderar helt enkelt på om vi kanske måste försöka se en större bild för att komma till rätta med såväl sexuella övergrepp som t.ex. att rätt små/unga barn rånar varandra på populära jackor o mobiler.

Att jag sedan också funderar på (o har frågat ICA faktiskt) om det kommer att börja säljas påskris före eller efter Trettondagen.... Det får väl hänföras till avdelningen "Så'n är jag bara!".

Allt gott!
Eva

Inga kommentarer: